Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2020-06) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Av våra tre svenska ormarter är det bara huggormen som är giftig för människa. Vår vanliga snok och den mer ovanliga hasselsnoken är ofarliga för oss. Kopparödlan (bild ovan) är väldigt lik en orm, men är i själva verket en ödla utan ben.

http://artfakta.artdatabanken.se [Elektronisk]. Artdatabanken SLU, Uppsala. Fog K, Schmedes Artdatabanken, artportalen http://www.artportalen.se/. Artdatabanken, artfakta http://artfakta.artdatabanken.se.

SLU Artdatabanken har API:er för att hämta artinformation och artobservationer ur våra databaser Artfakta och Artportalen. Här finns det du som utvecklare behöver för att kunna använda API:erna. För att komma åt API:erna behöver du först skapa ett konto och sedan prenumerera på rätt produkt. Användningsområde: För dig som vill bygga en applikation som hämtar artobservationer ur Artportalen.

Artdatabanken vid SLU är i kris enligt en färsk konsultrapport. Arbetsmiljön är så dålig att det är förvånande om någon kan prestera på mer än halvfart, skriver konsulten.

Artfakta från SLU Artdatabanken Artfakta utvecklas och förvaltas av SLU Artdatabanken. Innehållet finansieras bland annat av Svenska artprojektet som är ett regeringsuppdrag med syfte att stödja taxonomisk forskning och att kartlägga och beskriva alla Sveriges arter av djur, växter och svampar. SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper.

SLU Artdatabanken driver dessutom databasen Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas, och tillsammans med Naturvårdsverket rapportsystemet Artportalen för att

För att komma åt API:erna behöver du först skapa ett konto och sedan prenumerera på rätt produkt.

API:et finns med i alla produkter. Dokumentation: Idag släpps nya Artfakta med tjänster för artbestämning, naturvård och rapportering. Allt smidigt på ett och samma ställe.
Spara en sida i pdf

Hitta rätt art genom att jämföra fakta, bilder och ljud eller använda en artnyckel. Alla arter i Sverige kan rapporteras. Genom att rapportera gör du en viktig insats för svensk naturvård, oavsett om arten är ovanlig eller vanlig. I Artfakta finns fakta om arternas status, levnadssätt, utbredning och kännetecken, men också verktyg för att kunna hitta rätt art och rapportera artobservationer till Nya Artfakta samlar flera av ArtDatabankens digitala tjänster för art- och naturvårdsinformation i ett gemensamt gränssnitt. Här går det också att SLU Artdatabanken driver dessutom databasen Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas, och tillsammans med Naturvårdsverket rapportsystemet Artportalen för att Sök. Artfaktablad storlom från Xeno-canto.

Alla arter i Sverige kan rapporteras. Genom att rapportera gör du en viktig insats för svensk naturvård, oavsett om arten är ovanlig eller vanlig. I Artfakta finns fakta om arternas status, levnadssätt, utbredning och kännetecken, men också verktyg för att kunna hitta rätt art och rapportera artobservationer till Nya Artfakta samlar flera av ArtDatabankens digitala tjänster för art- och naturvårdsinformation i ett gemensamt gränssnitt. Här går det också att SLU Artdatabanken driver dessutom databasen Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas, och tillsammans med Naturvårdsverket rapportsystemet Artportalen för att Sök. Artfaktablad storlom från Xeno-canto.
Mobiltelefon med lägst sar-värde

Artfakta Dyntaxa. SLU Artdatabanken Org nr: 202100-2817. powered by Microsoft Azure

Om Artfakta I Artfakta presenteras SLU Artdatabankens artinformation på ett samlat sätt, omfattande ekologi, utbredning och kännetecken. För rödlistade arter finns även information om hot och åtgärder. Innehållet uppdateras fortlöpande och här hittar du texter, bilder och kartor. SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper. Vi arbetar med faktainsamling, information och forskning om biologisk mångfald i Sverige.

Observationer från Artportalen och andra viktiga datakällor.

Livet i havet, faktasida om nors. Havs- och vattenmyndigheten, arter och livsmiljöer – nors. FishBase. Av våra tre svenska ormarter är det bara huggormen som är giftig för människa. Vår vanliga snok och den mer ovanliga hasselsnoken är ofarliga för oss. Kopparödlan (bild ovan) är väldigt lik en orm, men är i själva verket en ödla utan ben.

SLU Artdatabanken har API:er för att hämta artinformation och artobservationer ur våra databaser Artfakta och Artportalen.